Det har varit en dag av tunga suckar och många vändor med fingrarna igenom håret. Vi var tre tappra själar som skulle göra den praktiska delen av CCNA modul 4. När jag vaknade i morse kände jag mig som stålmannen i nätverkskläder. Men allt efter som provtiden minskade förvandlades jag till en liten lort utan varken tajts eller röda kalsonger. Det hela slutade i skammens dimma, vi fick helt enkelt erkänna oss besegrade av alla listor och kommandon. Istället tog vi lunch och fick lov att göra om ett nytt prov efter en välbehövlig paus och lite taktiksnack. När lunchen vad intagen och taktiken ingrodd i våra skallar så steg det in tre stycken stålmannar in i klassrummet. Redo att fajtas med vilken router som helst. Det visade sig senare att vi alla tre tog än en gång där som små lortar, osäkra och med rufsiga frisyrer. Men trots all vånda så gav vår magister oss ett godkänd, knappt men dock ett godkänt. Det var ett svårt prov men tillsammans klarar man mer än vad man tror. Ikväll kommer jag somna med både tajts och röda kalsonger.
Det är alldeles för nära inpå tentan för att det ska vara någon vits med att plugga mer nu. Men det ger mig ett visst lugn att sitta här 23;35 och mosa in info i hjärnan i hopp om att något av en händelse faktiskt skulle fastna. Hur som har helgen varit kalas. Någon stans bakom Karlavagnen har tankarna på att plugga i helgen befunnit sig, så det är väl en smula självförvållat att jag sitter här och skäms över att jag inte riktigt fattar allt. Det är lite som om allt kan gå lite hur det vill det, heller spelar det inte någon roll, känslan av att allt fixar sig ligger där i bakhuvudet och dämpar allt som vad oro heter. Om jag kommer kunna rapa upp alla egenskaper med OSPF-protokollet har jag inte en susning om, jag får ta och lita på det jag lärt mig under föreläsningarna.
Nog om min tentaångest. Vi har pratat en hel del i helgen om framtiden, en framtid som ser allt ljusare ut och blir allt mer verklig. Vi har kollat på kurser och pratat om att boka ett möte på banken för att undersöka våra möjligheter inför kommande hus köp. Känner att det är bra att börja i tid och samla på sig så mycket information som möjligt. Framtiden formas fortfarande på drömstadiet men blir allt mer verklig för varje steg vi tar. En sak är säkert, det ska bli ruskigt spännande att få vara med om det. Fram tills dess ska jag fortsätta stångas med OSPF protokollen. Önska mig lycka till! 😉
/kram på er