Det är på en av många resor över till andra sidan havet som jag nu sitter i den lilla blommiga soffan som jag suttit i så många gånger förr. Vi har klippt fler får under åren än vad som går och räkna, vi har slitit, skrattat och tomglott med muskler ömma av all ansträngning de får stå ut med under dagarna här.
På TVn visas ett program med problemet med all plast som finns i havet. Vi matas med hur mycket skräp det finns i havet, Med magont tänker jag på hur det ska bli för våra stackars barn som skall leva bland alla de sopor som idag finns i världen, Det är ju helt sjukt att det kan plockas tonvis med skräp på våra kustremsor. Mickroskräp, sophamnar och onödiga plastpåsar som vi bara använder en gång.
I morgon är det sista arbetsdagen på den här lilla ön, vi kommer att klippa ca 170 får. Sysslan ser tillsynes lätt och smidig ut men ögat luras av en stadig van hand. De som provat att klippa ett får vet vad jag pratar om, det tar ca 1000 djur innan det flyter på. Sen är det bara att repetera djur efter djur, jag är den förste som ska erkänna att jag har en hel bit kvar innan jag kan räkna mig till de i toppen trotts de tusental djur jag klippt genom åren. Tekniken finns där men jag har mycket kvar att lära. Tack och lov så får man lov att lära så länge man lever. Det ända som då finns att göra är ju såklart att klippa mer.
Ser fram emot morgondagen och hoppas på att jag ska även denna dag lära mig en hel del. God natt på er! ♥
