Vi börjar bli varma i kläderna som bönder, en tillvaro som trotts allt är rena rama drömmen. Sakta men säkert så växer ett staket fram runt innergården. Vilket kommer kännas tryggt när Adam börjar springa ifrån sina föräldrar på allvar. Lamningen är så gott som klar, Martina har mer eller mindre bott där ute i fårhagen med nappflaskor och öronmärken fulla fickorna samtidigt som hon med vänsterhanden vaggar lille Arthur som tacksamt nöjer sig med att ligga och softa i vagnen. Vågar inte tänkta på hur jobbigt det skulle vara om han inte trivdes med något. Det verkar som om han gillar mjölkmaskinsljudet bäst för han sover genom nästan varje kvällspass. Skulle det vara så att Adam av en händelse inte syns till så behöver vi bara gå runt knuten för att hitta honom vid traktorn alternativt vid 4hjulingen som han precis har återupptäckt. Men det är helt klart traktorn som står högst i kurs.
Men ett staket runt innergården kommer bara bli skönt.
Som vanligt när det är vår och fint väder så hittar man inte bonden hemma på gården utan i traktorn. Vi har äntligen fått hjälp med att plöja de bitar som skall sås i år, tiden räcker inte till för oss trotts att vi lappar allt vad vi kan. Hur gör alla ni med fritid för att få tiden att gå? 😉
På luncherna under veckorna brukar jag passa på att sköta det administrativa med gården om jag inte måste iväg på kundmöte dvs. I mellan samtal om minnen och programvaror till serverar så kan det slinka in ett annat om tex att flytta en fodersilo eller beställa något vi behöver.
Nya kunder som jag träffar i mitt andra arbete brukar titta förvånat när jag svarar i telefonen och pratat fårklippning eller traktorkörning, men efter en välbehövlig förklaring tycker de allra flesta att det är superspännande att vi har vågat satsa på en utrotningshotad livsstil. Det dar oftast igång en diskussion om svensk mat och sned konsumtion, vilket låter fantastiskt att allt fler verkar fatta grejen med att handla svenskt.
Snart har jag väntat klart på programvaruuppdateringen och passar på att ringa till en bekant de sista minuterna för att boka ett möte, vi ska förhoppningsvis ha ett gäng får betande på hans mark. Jag har märkt att ju mer det finns inbokat i kalendern dessto mer tid finns det över av någon konstig anledning. Det gäller bara att planera lite, vilket är en konst i sig som jag allt mer behärskar.
Tacksam över att puzzelbitarna börjar lägga sig tillrätta.
Trevlig tisdag på er!
/ Wiktor
Det är så där så man kan ta på våren nu, snöhögarna krymper för var dag som går. Allt fler fåglar hörs bland trädkronorna och på gården pratar vi om kosläppet.
Solen tittar fram med jämna mellanrum, Teja ligger och vilar efter en strålande insats i dagens NN1. Efter gårdagens tävling följde en silvermedalj med hem. Husse är nog en smula stoltare än matte.
Vad dagen skörd blir återstår att se, fram tills dess så steker vi i majsolen. Trevlig söndag på er.